8 frågor och svar om KRAV

Vi bad KRAV att svara på några av våra och era vanligaste frågor kring KRAV. Om märkningen, arbetet, kontroller, KRAV-bananer och annat intressant!

*I samarbete med KRAV*

1. Varför ska man köpa KRAV-märkt?

– Det finns många bra anledningar att köpa KRAV-märkta produkter. KRAV-märkt mat är producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, och bidrar därigenom till biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, god djurvälfärd, skydd för miljö och hälsa och bättre arbetsvillkor för anställda.

Alla KRAV-märkta produkter uppfyller EU:s regler för ekologisk produktion. Därutöver har KRAV ännu tuffare regler när det gäller djurvälfärd, miljö och hälsa, klimat och bättre arbetsvillkor. KRAVs regler omfattar dessutom fler områden än EU:s regler, exempelvis slakt, restaurang och fiske.

KRAV-märkt mat är därför den mest hållbara!

2. Visst är det skillnad på KRAV-märkta bananer och EU-ekologiskt?

– Ja, det stämmer. KRAVs regler uppfyller alla EU:s regler för ekologisk produktion, exempelvis att bananerna inte har besprutats med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Men när det gäller importerade produkter som ska KRAV-märkas, så har KRAV dessutom tilläggsregler för schyssta arbetsvillkor hela vägen från planta till mogen banan. I de länder där den populära frukten odlas har KRAV bedömt att det finns hög risk för dåliga arbetsvillkor och för brott mot mänskliga rättigheter. Därför måste en kontroll av arbetsvillkor göras där bananerna odlas, tvättas och packas för att de ska kunna KRAV-märkas. Det betyder förbud mot diskriminering, barnarbete och slavarbete. Arbetarna ska bland annat ha rätt att organisera sig, ha bindande anställningsavtal, minimilön och schyssta arbetstider. KRAV-märkta bananers förpackningar får sedan inte innehålla hälso- och miljöskadliga ämnen som Bisfenol A eller PVC-plast.

3. Får affären kalla EU-ekologiska bananer för KRAV-bananer?

– Nej, det får den inte! Det finns bara en sorts ”KRAV-bananer”, och det är de som är KRAV-märkta. KRAV-märket ska också förhindra att KRAV-märkta bananer blandas ihop med bananer med andra typer av märkningar.

4. Är KRAV miljövänligt? Är KRAV bra för regnskogar?

Ja, KRAV-märkta produkter är miljövänliga ur flera aspekter. KRAV-märkt mat ska vara så naturlig som möjligt och produceras därför på ett sätt som är bra för miljön, utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Istället använder KRAV-bonden djurgödsel, växtrester och annat organiskt material, och tar bort ogräs och skadeinsekter på mer skonsamma sätt. Det gör att vattnet och luften blir renare och att fåglar, bin, fjärilar och andra djur trivs runt en KRAV-märkt odling.

När det kommer till regnskogarna har KRAV regler som skyddar mot skövling av urskog och naturskog. Enligt KRAVs regel 16.7.4 Bevarande av natur med högt skyddsvärde”, är det inte tillåtet med uppodling eller annan varaktig förändring av områden med naturliga ekosystem med högt skyddsvärde.

5. Finns det någon prisskillnad mellan KRAV-märkta varor och andra?

– Ja, det gör det. Ekologiska varor kostar ofta lite mer. Förklaringen är att priset på ekologiska varor i större utsträckning återspeglar vad maten kostar att producera. Ekologiska bönder har högre kostnader på grund av att de måste ha större stallytor för djuren och mer betesmark, att de får mindre skördar, att ogräs rensas för hand eller mekaniskt och att de måste ge djuren GMO-fritt ekologiskt foder som är dyrare. Ekologiska bönder tillåts inte pressa produktionskostnaderna med hjälp av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel eller lägre djurvälfärd.

Det något högre priset beror också på att ekologiska produkter än så länge utgör en relativt liten del av den totala livsmedelsförsäljningen, och då krävs särhantering av dessa produkter vilket innebär merkostnader. Att särhantera små volymer av livsmedel i såväl produktion som distribution kostar mer per enhet. Därför kan priserna sjunka om fler handlar KRAV-märkt.

6. Är det ni som kontrollerar att KRAVs regler följs?

– Nej, det är det inte. Alla KRAV-certifierade företag kontrolleras regelbundet av fristående kontrollföretag som är godkända för att utföra kontroller utifrån KRAVs regler.

7. Vad kan KRAV-märkas?

Totalt kan 15 olika typer av verksamheter använda KRAV-märket. Du hittar KRAV-märket exempelvis på restauranger, i skolmatsalar, ladugårdar, biodlingar, bagerier, slakterier och på fiskebåtar.
När KRAV startade 1985 fick alla reglerna plats på en A4 sida, och de handlade bara om växtodling. Nu krävs en 300-sidig bok för att reglerna ska få plats. KRAV-märket är fortfarande i första hand tänkt för livsmedel, även om vissa andra produkter också kan KRAV-märkas, exempelvis julgranar.

8. Bör man välja närodlat eller KRAV-märkt?

– Det allra bästa är om du köper mat som är både KRAV-märkt och närodlad. Bättre än så kan det knappast bli! Men om du inte vet hur den närodlade maten är producerad är det allra bästa att välja KRAV-märkt. Då får du den mest hållbara och bäst kontrollerade maten.
Om du exempelvis väljer mellan en konventionellt odlad tomat från Sverige som har växt i ett växthus uppvärmt med fossil energi, och en KRAV-märkt tomat från Spanien, kan den spanska tomaten vara ett bättre val. Det beror på att transporterna bara är en del av matens miljö- och klimatpåverkan. Det allra viktigaste är hur maten produceras, samt hur mycket och vilken typ av energi som används.