Det finns många myter om matens effekter på vår hälsa. En del är helt tagna ur luften och andra är ofta övertolkningar av osäkra data. Här nedan har jag försökt lista de vanligast förekommande myterna med en liten förklaring på hur de har uppstått.

17 maj 2019

Text: David Stenholtz

Mjölk ger starka ben

Detta var en paroll från Mjölkpropagandan fram till 80-talet. Vi ser inte denna slogan längre eftersom det inte finns (och aldrig har funnits) något vetenskapligt underlag för påståendet. Studier i Skandinavien visar till och med att mjölkdrickande ökar risk för benbrott. ”Mjölk är en bra källa till kalcium” är den nya parollen, men den stämmer inte heller eftersom mjölkprodukter har satts i samband med flera sjukdomar. Det finns vegetabiliska kalciumkällor som dessutom minskar risk för sjukdom och de är så klart den bästa kalciumkällan. Att äta mer frukt och grönt minskar dessutom risk för benbrott, liksom ett gott D-vitaminintag, motion och att inte röka.

Gravida och barn måste äta animaliska produkter

En välplanerad helt växtbaserad kost med tillskott av vitamin B-12 är näringsriktig i alla livets skeden enligt världens största yrkesorganisation av nutritionister och dietister (Academy of Nutrition and Dietetics). Men gravida, ammande och små barn har sannolikt vinst av ta tillskott med långa omega-3-fettsyror (algolja).Vi behöver animaliska produkter för att få i oss tillräckligt med proteinNej! Alla kostanalyser gjorda på vegetarianer och veganer visar att de får i sig tillräckligt med protein och att de även får i sig alla essentiella aminosyror.

När vi idrottar är det en vinst att lägga till animaliska produkter

Flera vetenskapliga genomgångar är gjorda med denna frågeställning och de visar entydigt att personer som äter helt växtbaserat presterar lika bra.

Alla bör undvika gluten

Personer som har glutenintolerans (celiaki), ca 1 % av befolkningen, måste undvika allt gluten. Det finns nya data som talar för att ytterligare 1 % får magbesvär av vitt mjöl, men det är inte helt klarlagt att det är gluten dessa personer reagerar på. Utöver detta finns ingen fastställd vinst med att undvika gluten. Däremot vinner vi alla på att undvika vitt mjöl, även glutenfritt sådant, och i stället välja fullkorn i så stor variation som möjligt.

Cancer tillväxer av socker

Denna myt sprids framför allt i LCHF-kretsar och går ut på att minsta lilla andel socker (eller kolhydrater) i kosten får cancer att växa, eftersom cancer suger åt sig socker mer än friska celler. Detta är en felaktig slutsats. Däremot är det så att om vi äter för mycket socker blir vi överviktiga och övervikt är en stark riskfaktor för cancer. Stryker vi tillsatt socker ur kosten kan vi dessutom äta mer frukt och grönt vilket minskar risk för cancer.

Vissa nötter är giftiga

Denna föreställning gäller aflatoxin, ett mögelgift som i höga halter kan orsaka levercancer. Aflatoxin finns det lite av i alla odlade växter men halterna är något högre i nötter. Eftersom jordnötter är den nöt vi äter mest av är det den enda som har studerats i relation till risk för levercancer. Världscancerfondens senaste rapport slår fast att det inte finns något samband mellan jordnötskonsumtion och levercancer. Livsmedelsverket har gjort en riskvärdering av nötkonsumtion, men denna baseras dels på djurstudier och dels på data från fattiga länder där människor ofta tvingas äta möglig mat (eller svälta) och därigenom får de i sig mycket höga halter av aflatoxin. Dessa data är för det första osäkra och för det andra är riskökningen för levercancer som skulle kunna ske vid en förhöjd nötkonsumtion mycket liten. WHO:s råd gällande nötkonsumtion är att undvika nötter som är härskna eller mögliga, köpa så färska nötter som möjligt, endast köpa nötter av erkända märken, lagra nötterna väl tillslutna men inte för länge och äta en så varierad kost som möjligt.

De nötter som innehåller mest aflatoxin är paranötter och pistagenötter, men själv äter jag dessa utan att oroa mig. Paranötter är det hur som helst bra att begränsa till en nöt per dag då en högre konsumtion kan göra att vi får i oss för mycket selen.

Nötter är ett synnerligen nyttigt livsmedel och en utmärkt vegetabilisk källa till många mineraler och vitaminer. De skyddar våra hjärtan och har visat sig minska risk för många sjukdomar. Trots att de är kaloritäta verkar de inte öka risk för övervikt. Inkluderar vi en näve nötter i maten varje dag är det uppenbart att vår hälsa vinner på det.

Det är bra att äta basiskt så att kroppen inte blir sur

En fullkomligt absurd föreställning. Kroppens surhetsgrad (pH) regleras med stor noggrannhet och ändrar sig i stort sett inte efter vad vi äter.

Soja kan ge signifikanta hormonstörningar

Detta har avfärdats i flera vetenskapliga genomgångar men ändå är denna myt svår att avliva. Soja, liksom de flesta vegetabilier, innehåller växtöstrogen, men eftersom vi människor inte är växter har dessa växthormoner ingen signifikant effekt på oss. Många är ändå ovilliga att byta komjölk mot sojamjölk på grund av denna idé. Detta är synnerligen bakvänt då komjölk däremot innehåller ”riktigt” östrogen med en ganska stor påverkan på våra hormoner; östrogennivån stiger i blodet och hos män sjunker testosteronnivån efter ett par glas komjölk.

Soja ökar risk för cancer

Tvärtom. Soja (liksom alla baljväxter) minskar risk för cancer och verkar även förlänga överlevnaden om man drabbas av bröstcancer, enligt Världscancerfonden.

Läs fler texter från David Stenholtz i varje nummer av VEGO:
Prenumerera på VEGO