Gunhild Stordalen, läkare, forskare, filantrop och miljöaktivist, ville redan som barn rädda världen. Då hade hon ingen aning om att det skulle bli så bråttom. – För att vi ska ha en chans måste alla äta mer växtbaserat, säger hon.

25 okt 2018

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Jørgen Gomnæs

Man kan välja att ge upp. Lägga sig raklång och tänka att det är för sent. Att tänka att det inte är någon idé, att det lilla som man själv som individ gör och väljer inte spelar den minsta roll. Att bara låta saker och ting ske.
Det ligger inte för Gunhild Stordalen. Varken på det privata planet, som när det gäller hennes obotliga och mycket svåra sjukdom diffus kutan systemisk skleros, eller på det globala planet, som när det gäller klimatförändringarna.
Klart att vi kan påverka. Varje dag. Och det behöver egentligen inte innebära att vi gör särskilt stora uppoffringar, menar Gunhild Stordalen.
– Det vi väljer att lägga på våra tallrikar är det viktigaste beslutet, både för vår egen och för planetens hälsa, säger Gunhild Stordalen.
Genom välgörenhetsorganisationen EAT, en internationell stiftelse som håller toppmöten med såväl FN som med världens mäktigaste ledare, jobbar Gunhild Stordalen stenhårt för att styra om utvecklingen. Genom EAT får forskare, företagsledare och politiker möjlighet att samlas och diskutera lösningarna på världsproblemen och tillsammans lägga det pussel som krävs för att rädda jorden. Tidigare har forskare och opinionsbildare suttit med var sin pusselbit, men genom EAT får de tillfälle att sätta ihop de enstaka bitarna så att hela pusslet läggs.
– Mat är ett kraftfullt verktyg som hjälper till att förändra världen. Själv blev jag uppriktigt förvånad när jag började sätta mig in i miljöproblemen på allvar och insåg att maten vi äter inte bara är ett av de största hoten mot vår hälsa utan också ett våra största miljöproblem, säger Gunhild.
Hon har precis invigningstalat på vårens stora konvent som EAT har hållit i Stockholm. Med på talarlistan fanns namn som Jan Eliasson, diplomat, politiker och tidigare ordförande i FN:s generalförsamling, Miljöpartiets ena språkrör och Sveriges vice statsminister Isabella Lövin och naturligtvis professor Johan Rockström, ordförande i EAT:s Advisory Board. För att bara nämna några.
Våren har varit intensiv och Gunhild känner sig sliten på grund av kombinationen för många möten och för lite sömn. Men av det syns inte ett spår. Hon ser strålande pigg och energisk ut, och säger samtidigt att hon känner sig nöjd och glad. Det hårda arbetet med stiftelsen EAT börjar ge resultat och matfrågan har hamnat på den politiska agendan.
– Det är viktiga frågor och i stort sett alla är eniga om att vi inte kommer att klara hållbarhetsmålen om vi inte tänker om.
Samtidigt är det fullt möjligt att styra om, menar Gunhild. Men det är bråttom. För ett år sedan utsågs hon av FN:s generalsekreterare till en av världens 29 globala ledare i kampen mot undernäring.
– Matsystemet är den största ekonomin i världen. Det vi äter angår alla, såväl av hälsomässiga skäl som av hållbarhetsskäl. Ska jordens resurser räcka behöver vi helt enkelt äta mer växtbaserat och alternativa proteiner. Den globala köttproduktionen släpper ut mer växthusgaser än alla världens bilar, tåg och flygplan tillsammans. Och även om köttindustrin bara producerar 18 procent av kaloriförbrukningen använder den upp hela 80 procent av jordbruksarealen och enorma mängder vatten.

Själv har hon varit engagerad i miljön sedan barnsben. Hennes mamma kan vittna om att Gunhild redan som liten storslaget meddelade att hon ville förändra världen. I sitt sommarprat 2016 sa Gunhild att det visserligen finns något självupptaget och störande med människor som vill förändra världen,
– Men någon måste göra ett försök, konstaterar hon.
Och Gunhild försöker. Ibland lite för mycket för sitt eget bästa. Sjukdomen tär på krafterna och viljan är starkare än kroppen.
– Vi måste jobba på flera plan för att få människor att förstå hur viktigt det är att välja rätt mat på tallriken. Idag är EAT en internationell forskningsbaserad plattform där vi kan visa att vego är rätt val oavsett om vi pratar om miljö, hälsa eller att bekämpa svält.
Men då, när Gunhild var barn – innan hon gifte sig med mångmiljardären och hotellmagnaten Petter och tog namnet Stordalen – hade hon inte en tanke på att driva en stiftelse. Hon utbildade sig till läkare, doktorerade och planerade för en framtid som läkare i Sydafrika. Men så mötte hon sitt livs kärlek (som enligt en intervju med Gunhild i magasinet Femina var ”allt det jag inte trodde att jag behövde – en 16 år äldre nyskild kapitalist. Det var två världar som kolliderade, men han visade sig bli mitt livs kärlek.”) och blev entreprenör. Det var på det sättet hon skulle kunna göra störst nytta på flest plan. Idag är hon förutom grundare och ordförande i EAT också ordförande i Stordalen Foundation.

När hon drog i  gång EAT var det alltså med syftet att informera om hur stor roll det vi äter spelar för både vår egen hälsa och för vår planet.
– Jag ser på mat som ett verktyg att förändra världen. Bättre mat för alla är något som alla kan ställa sig bakom, oavsett ekonomi, politisk åskådning och religion.
Gunhild är också övertygad om att mer växtbaserad mat är en win-win. Ju fler som upptäcker den gröna världen, desto fler kommer att gå över till växtbaserat. Både av hälsoskäl och för att smaklökarna har blivit frälsta.
– Jag tror inte på fanatism och det handlar inte om att skippa allt kött och animaliska proteiner, mer om att äta mindre och av bättre kvalitet. Personligen mår jag mycket bättre av att äta växtbaserat. Jag får mindre symptom av sjukdomen när jag väljer bort kött, och eftersom det smakar så bra känns det inte som en uppoffring, säger Gunhild.

Under de senaste åren har det hänt massor på vegofronten och allt fler goda veganska alternativ har dykt upp i livsmedelsbutikerna. Dagarna då veganer späkte sig med linser och tomatsås (inget fel med det, men det blir lite enformigt i längden) är över. I Sverige visar flera rapporter att fler och fler väljer växtbaserat och för första gången någonsin ser vi att köttkonsumtionen går ner.
Du bor i Norge. Hur ser det ut där?
– Det var en tråkig fråga… Vi har haft produktionsrekord för kött under det senaste året. När något produceras här ska det ut i butikerna. Det handlar om jordbrukspolitik och styrs inte utifrån hälsa, miljö och sociala förhållanden. Därför har köttpriserna pressats och köttkonsumtionen ökat, säger Gunhild.
Däremot verkar det vara en förändring i sikte också här. Framför allt unga norrmän börjar bli mer medvetna om att man kan påverka och göra världen till en bättre plats genom att välja vad man stoppar i sig med större omsorg.
– Jag ser att ett stort paradigmskifte är på gång. Jag är övertygad om att vi snart kommer att se en lika stor förändring vad gäller kosthållning som när bilen ersatte hästen, säger Gunhild.
Hon återkommer flera gånger till hur bråttom det är att styra om. Vi har som bekant bara en jord, och det behöver vi påminnas om. Men den goda nyheten är att vi faktiskt sitter med ett av de viktigaste redskapen i princip rakt framför näsan. Vi måste inte vänta in Trumps, Putins eller andra världsledares nästa drag. Vi kommer faktiskt långt med att skippa rött industriproducerat kött och halvfabrikat nästa gång vi handlar. Kan vi sedan övertyga andra i vår omgivning genom att till exempel bjuda på en riktigt vällagad och god växtbaserad middag, då har vi kommit långt.

Relaterade artiklar