ANNONS

Naturskyddsföreningen om margarin

Läs mer

Emelie Hansson, sakkunnig mat och jordbruk.

Hur är margarin ur miljösynpunkt?

– Margarin består av en blandning av fasta och/eller flytande vegetabiliska fetter och/eller animaliska fetter samt vatten. Ett margarin får innehålla högst tre procent mjölkfett av det sammanlagda fettinnehållet. Flera olika oljor och fetter kan användas som ingrediens i margarin, t ex rapsolja, solrosolja, palmolja samt kokosfett.

Det finns flera olika miljöaspekter att titta på när det gäller margarin, eller kanske än mer i jämförelse med alternativet som ofta är smör. När det gäller klimatpåverkan från margarin står jordbruksproduktionen av fettet för mer än hälften av klimatpåverkan. Det skiljer sig inte så mycket mellan olika vegetabiliska fetter men jämfört med smör står de endast för ca 1/7 så mycket klimatpåverkan. Detta eftersom klimatpåverkan för smör innefattar utsläpp av växthusgaser från mjölkproduktion, dvs främst metan från djurens fodersmältning och utsläpp av växthusgaser från gödning. Det stora undantaget är palmoljeproduktionen där de största miljöproblemen sker när palmoljeplantager ersätter naturliga miljöer, som regnskog och avvattning av torvmarker. Det medför en enorm klimatpåverkan och påverkar livsmiljön för växter och djur som försvinner och antalet utrotningshotade arter ökar. Även annan jordbruksproduktion kan ha, både negativ och positiv, påverkan på den biologiska mångfalden. Oljeväxter kan användas för att ge en bra variation i odlingen på åkern och animaliska fetter från betande djur kan bidra till biologisk mångfalden i det svenska jordbrukslandskapet. Men samma produktion kan även bidra till enformig odling och det är vanligt att foder till kor innehåller hårt besprutad soja från Brasilien. Vill man vara säker på att maten har odlats på ett juste sätt kan man därför välja ekologiskt. Ekologiskt tillåter inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och djuren ska vara ute och hämta delar av sitt foder på beten. Ur miljösynpunkt blir slutsatsen att det, om man vill, finns utrymme för att välja mindre mängder ekologiskt smör men att största delen av matfettet bör ha sitt ursprung i vegetabiliska oljor med undantag från palmolja som bör undvikas.

Vad händer om man byter ut palmolja mot t ex kokosolja eller rapsolja? Jag tänker miljömässigt. Krävs det mer areal att odla på, uppstår andra miljöproblem?

– Det finns stora miljöfördelar med att byta ut palmoljan till annan vegetabilisk olja. Både klimatmässigt och för att minska utrotningen av hotade arter. I odlingen av palmolja får bekämpningsmedel som sedan länge varit förbjudna i Sverige. Ofta sprutas odlingen två gånger årligen med ogräsmedel och ett som kan användas är parakvat. Mot insekter kan även bekämpningsmedlet monokrotofos injiceras i stammen. Medlet sprids systemiskt i palmen och dödar de insekter som angripit bladverket. Monokrotofos är en organisk fosforförening som är humantoxisk och ekotoxisk. Monokrotofos är klassificerad som ”mycket giftig” (highly hazardous) på WHOs lista över humantoxiska kemiska växtskyddsmedel. Så att byta till andra vegetabiliska oljor är självklart positivt, även om det där används bekämpningsmedel och ensidig odling påverkar mångfalden negativt. Palmoljan utges ofta för att vara smart då den ger en stor skörd per yta, det är sant. Men jämfört med höst raps som ger ca 3200 kg/(ha·år) så ger palmolja ca 4000 kg ton/(ha·år). Och detta faktum skulle endast vara relevant om vi har brist på kalorier. Globalt idag produceras dubbelt så mycket kalorier som vi alla på planeten behöver. Problemet är att den är dåligt fördelad där två miljarder äter för mycket och en miljard av oss äter för lite, 30 procent av maten slängs och att det på 70 procent av jordbruksmarken odlas djurfoder.

Här hittar du vad Naturskyddsföreningen anser om certifierad palmolja.