19-22 oktober, kommer Europaparlamentet att votera en fråga som riskerar att få stora konsekvenser för den europeiska livsmedelsbranschens möjligheter att vara innovativ och ställa om till en mer växtbaserad produktion.

Annons
19 okt 2020

Vi fick tag på Cecilia McAleavey, ansvarig för sustainable eating på Oatly och ordförande i branschföreningen Växtbaserat Sverige samt delaktig från Oatly i nystartade EAPF (European Alliance for Plant-based Foods), som gav oss massor med information om voteringen.

– Växtbaserat Sverige kan i en ny rapport visa att försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel ökar explosionsartat. Det pågår ett skifte där allt fler konsumenter efterfrågar mat och dryck från växtriket, för klimatets och hälsans skull. Att i det läget gå fram med EU-lagstiftning som sätter krokben för utvecklingen och försvårar för konsumenterna är obegripligt, säger Cecilia McAleavey, ordförande Växtbaserat Sverige.
Cecilia är även ansvarig för sustainable eating på Oatly samt delaktig från Oatly i nystartade EAPF (European Alliance for Plant-based Foods).

Kort från rapporten
Försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel har ökat explosionsartat. De senaste fem åren har ökningen legat mellan 15-30 procent och marknaden förväntas fortsätta växa årligen med cirka 15 procent. Enligt Växtbaserat Sveriges branschrapport finns det goda skäl att främja utvecklingen, då den kan bidra till en stärkt svensk livsmedelssektor och jordbruk, en ökad svensk självförsörjning av livsmedel, och ökad svensk export av livsmedel.

Två av ändringsförslagen, 165 och 171, syftar till att begränsa vad man får säga om växtbaserade livsmedelsprodukter, vilket kommer få långtgående konsekvenser både för producenter och konsumenter.

Kort om ändringsförslag 165

Ändringsförslaget begränsar vad man får kalla växtbaserade livsmedel som ska efterlikna eller är tänkta att kunna ersätta kött. Det innebär att beteckningar som exempelvis stek, korv, schnitzel, burgare och hamburgare endast får användas för produkter som innehåller kött. Att kalla en produkt ”sojakorv” eller motsvarande skulle alltså bli förbjudet. I Frankrike antogs en liknande lagstiftning tidigare i år, nu kan det alltså bli verklighet i alla EU-länder.

Kort om ändringsförslag 171

Sedan 2013 är det EU-lag att termer som mjölk, smör, ost och yoghurt bara får användas för produkter som kommer från mjölkdjur. Termer som ”sojamjölk” är därmed förbjudna. Ändringsförslag 171 är en förlängning av dessa regler och skulle innebära att även jämförelser, d.v.s. ”imitation eller anspelning” av/på mejeriprodukter skulle vara förbjudna. En strikt tolkning av en sådan bred lagtext skulle kunna få långtgående konsekvenser för växtbaserade produkter:
• Förpackningar: Kan innebära att växtbaserade mjölk- och mejeriprodukter inte tillåts att förpackas i förpackningar som liknar mejeriindustrins förpackningar.
• Förbud mot att beskriva växtbaserade produkter med uttryck som ”mjölkfri” eller ”laktosfri”
• Förbud mot att beskriva växtbaserade produkters hälso- och miljöfördelar i relation till motsvarande mejeriprodukter

Den rapport som ska voteras antogs för över ett år sedan av Parlamentets jordbruksutskott (AGRI). Sedan rapporten lades fram för utskottet har dock flera saker inträffat. Det har både varit ett val till Europaparlamentet och en ny Kommission har tillträtt. Båda dessa institutioner har förändrat sina målsättningar vad gäller klimatarbetet och ett hållbart livsmedelsystem. Bland annat har Kommissionen presenterat förslaget till den Gröna given och Från jord till bord-strateginsom sätter livsmedelssystemet i hjärtat av klimat- och folkhälsopolitiken.

– Vi menar att Europarlamentet måste rösta nej till förslagen i omröstningen som sker nästa vecka. EU ska inte försvåra den nödvändiga omställningen av livsmedelssektorn, tvärt om borde omställningen underlättas och uppmuntras, säger Cecilia McAleavey.

Relaterade artiklar